Fred tjänas, inte ges.
Små känslomässiga segrar påminner mig om att jag flyttar mitt hjärta i rätt riktning mot fred. De flesta av mina senaste medicinska möten och sjukhusmötet har varit lite svåra att hantera i viss mån. Men efter att ha tittat inåt insåg jag att en stor del av mina frågor baserades på min rädsla. Jag hade fått mina känslor så många gånger och bestämde mig för att gå vidare. Ibland kan rädsla vara en bra tillfällig motivator för bättre behandling vid vissa tillfällen, men aldrig långsiktigt. Så jag började ändra min attityd. Jag började läsa mer. Jag började skriva mer. Men överlägset växte växande växter och grönsaker min inställning mest. Jag bor i en lägenhet och trädgårdsarbete inomhus har blivit en underbar terapeutisk hobby. Min basilika, mynta, timjan, dill och koriander är underbara, och det är inget bättre än att göra hemlagad marinara sås, pickles eller lägga hemodlade örter till en sallad. SMASKIGT! Jag menar så bra, som WOW!
Växande växter och särskilt mat har lärt mig värdet av tålamod och fokus. Jag har alltid velat vara självberoende och inte enbart beroende av livsmedelsbutiker. Så under de senaste åren lärde jag mig hur man odlar mat, gör konserver, ryckig, uttorkad mat och smör. Det har varit fantastiskt! När jag lärde mig och såg mina resultat började jag tjäna tillbaka mitt förtroende. Ja, tjäna! När människor skadas har de en tendens att förlora förtroendet för andra, men de förlorar mest förtroende för sig själva. De gissar för det andra sin förmåga att urskilja vem de tillåter i sina liv och om de fattar bra beslut. Jag var inte annorlunda, jag måste bevisa för mig själv att jag var pålitlig och det enda sättet som hände är när jag arbetade och tjänade det. Att lära sig att lita på sig själv är på vissa sätt svårare än att lära sig att lita på andra. Du måste förlåta dig själv och du kan inte ljuga för dig själv om du gör dåliga val. Mänskligheten är en så komplicerad upplevelse. När jag blev äldre och fick visdom började jag förstå varför upplysning är så många människors ambition. Upplysning kräver enligt min mening arbete, den typ av arbete som inte lärs ut i många västerländska religioner. Jag var tvungen att lära mig hur jag var disciplinerad och självsäker. Men att vara säker på min hemmaförmåga fick mig att inse att jag fortfarande befann mig i ett stort tillstånd av rädsla i andra delar av mitt liv.
Skrivande, såväl som trädgårdsarbete, gav mig ett utlopp för att träna hur jag skulle vara den person jag ville vara. Glad, rolig, fredlig, förlåtande och positiv. Jag lär mig att njuta av mitt liv igen. Så nyligen när mitt läkarmottagning avbröt mitt möte andades jag djupt och sa att det är ok. Hon ringde tillbaka för att säga att mitt möte flyttades från juni till april. Den här upplevelsen fick mig att förstå på ett litet sätt att jag går i rätt riktning. Dåliga saker händer och jag kommer att vara ok trots dem. När jag var barn sa min mamma 'du kommer att vara ok, trots mig' och jag har antagit detta med en lätt förändring: Jag kommer att vara ok, trots mig själv och omständigheterna. Jag behöver inte välta eller straffa mig själv. Denna värld är fylld med ständiga rädsla, rovdjur och andra hemska saker. Vissa saker måste hanteras och andra kan ignoreras. Men mitt sinne och mitt hjärta kommer att förbli i fred trots mina omständigheter. Jag gillar att tro att Gud har anförtrott mig att vara min själs vårdare och vårdare, och jag arbetar alltid för att se till att rädsla inte får vistas på den där rädda platsen.
Vilka positiva upplevelser har du haft i ditt liv som fick stopp och säga 'tack'? Gilla, dela, kommentera och följ.
PUSS OCH KRAM,
D.
Låt solskenet komma in och lev ett underbart liv.
© https://sunshineanddelight.wordpress.com/ Alla rättigheter förbehållna.
